Det mytomspunna året 1982 ( i Bordeaux)

I samband med klarsyn vid inventering framstod några viner som begravningsaktuella. Snålhet och eller bristande planering har tidigare gett upphov till rejäla stolpskott vid provningar. Vinnekrofila funderingar florerade.

Denna Chateau La Lagune 1982 överträffade t.o.m. alla förväntningar. Trots 36 år på nacken verkade det enda som hänt att tannintrotset dämpats och utan  att frukten det minsta hade torkat ut.

Mogen, lite stallig läderartad arom med stor och nyanserad komplexitet som ändras hela provningen.

Frisk syraatack, runda mogna sträva garvsyror, välintegrerade mellan druvor och ek. Mustig fyllig svart frukt.

Lång, nästan outsläcklig eftersmak.

Vinet växer hela middagen i komplexitet och det tomma glaset doftar även morgonen efter helt ljuvligt, sannolikt till skillnad från provaren.

Sammanfattning: det bästa La Lagune vi har träffat.

Vinet ackompanjerade naturligtvis en entrecôte från ekogården Totebo alldeles förträffligt.

Nu sker nästa test med rest om 2 vv för att se vad Coravin gör med halvtömd flaska.

 

Erik och Erik förförde Gränsö rekordpublik.

Erik Gruvebäck och Erik Berg förtjuste  Gränsö Slottsmusiks rekordpublik under söndagens eftermiddagskonsert.

Med ett bländande ensemblespel och dito sång inleddes Västerviks musikaliska julsäsong på Gränsö Slott. Den etthundratjugohövdade rekordpubliken  gladdes åt ett mycket varierat program med inslag av Dan Andersson, Anders Börje (!) en povelramelparafras på The Gräsänklingblues och mycket Beatles.

Erik Gruvebäck är inte bara en strålande pianist med brett register utan också skönsångare med stor karaktär. Slående var också en mycket god tajming i replikerna, inte olik Victor Borge´s. Erik Berg förnöjde oss med skönt och uttrycksfyllt cellospel i flera kända klassiska verk samt med spel på allehanda instrument samt med välkoordinerad feltajming i ett antal klockspel.

Den lättdresserade publiken lockades även att medverka  med sång, f.a i Beatlesrefränger och med rytmiska handklappningar i några svårklappade stycken.

Vi, som hittat till Gränsö Slott denna onödiga novembermånad, fick njuta av en generös, humoristisk och till synes improviserad musikalisk underhållning av hög klass.

Ett kommande evenemang med denna excellenta duo lär komma i V:a Eds kyrka den 30.12. Något att se fram emot.

Facebook ending!

Vänner och övriga!

Beslutet att minimera aktivitet på FB var så småningom inte svårt att ta. Alltför frekvent  allmän information om dolt agenda på FB samt minst lika frekvens av oönskad reklam på mina övriga  medier har grundat beslutet.

Behov av spelsajter, HBO.-abonnemang, dejtingsajter m.m. är minimalt.

Misstankar att FB kan ha del i detta är så pass starka att beslutet känns rätt.

Eventuella följare välkomnas i stället varmt hit!

Nunnans bön?

Vid en bemärkelsedag fick min käraste anhöriga bl.a. en filosofisk betraktelse eller snarare bön som present.

Bönen angavs vara en anonym bön från 1600-talet i tolkning av Gertrud Zetterholm. Denna källangivelse var den enda som hittades i samband med sökning av ursprung etc.

Däremot hittades ett antal varianter eller möjligen bearbetningar och då utan källangivelser. Dessa bearbetningar förekom f.a. i olika  terapeutiska sammanhang.

Här förmedlas den av mig funna äldsta varianten samt en bearbetning, som jag avser att använda i ett sammanhang där bearbetning , kanske, kan ses som befogad.

 

Nunnans bön:

Gud.
Du vet bättre än jag själv att jag åldras. Hindra mig från att bli pratsjuk och rädda mig från vanföreställningen att jag måste yttra mig om allting och vid alla tillfällen.
Befria mig från lusten att blanda mig i alla människors angelägenheter. Bevara mig från mångordighet – giv mig vingar att snabbt nå fram till det väsentliga.
Skänk mig nåden att med takt och tålamod lyssna till andras bekymmer. Men försegla mina läppar om mina egna krämpor. De blir fler och fler och min lust att tala om dem blir starkare allteftersom åren går. Skänk mig den underbara insikten att det någon gång kan vara möjligt att jag har fel. Gör mig lagom saktmodig, jag vill inte bli ett helgon – sådana kan vara påfrestande att umgås med – men en sur gammal kvinna är djävulens mästerverk.
Gör mig hjälpsam men inte beskäftig, omtänksam men inte despotisk. När man har en så enorm livsvisdom som jag har tycker man det är skada att den inte kommer alla till godo – men Du vet, o Herre, att jag gärna vill ha några vänner kvar till slutet.
Amen

Anonym bön från 1600-talet i tolkning av Gertrud Zetterholm

————————-

 

Bön:

Herre, Du hela världens trefalt store byggmästare
Du vet bättre än jag själv att jag åldras. Hindra mig från att bli pratsjuk och rädda mig från vanföreställningen att jag måste yttra mig om allting och vid alla tillfällen.
Befria mig från lusten att jag skall ordna upp alla människors angelägenheter. Bevara mig från mångordighet – giv mig vingar att snabbt nå fram till det väsentliga.
Gör mig tankfull, men inte dyster.
Skänk mig nåden att med takt och tålamod lyssna till andras bekymmer. Men försegla mina läppar om mina egna krämpor. De blir fler och fler och min lust att tala om dem blir starkare allteftersom åren går.
Skänk mig den underbara insikten att det någon gång kan vara möjligt att jag har fel. Gör mig lagom saktmodig, jag vill inte bli ett helgon – sådana kan vara påfrestande att umgås med – och en sur gammal åldring är kronan på djävulens verk.
Gör mig hjälpsam men inte beskäftig, omtänksam men inte despotisk. När man har en så enorm livsvisdom som jag har tycker man det är skada att den inte kommer alla till godo – men Du vet, o Herre, att med sådan insikt kan man göra sig själv odräglig, och jag vill gärna ha några vänner kvar till slutet.
Amen.